Slipp fuktproblem i sterila sjukhusförråd

Hög luftfuktighet i sterilförråd – en hälsorisk för patienterna?

Hög luftfuktighet framför allt på sommaren har länge varit ett problem på svenska sjukhus. Detta hade lett till uppskjutna och till och med inställda planerade operationer. Det i sig utgör en potentiell hälsorisk för vissa patienter. Steril utrustning har också varit tvungen att kasseras eller steriliseras på grund av kontaminering när fukt har kommit in i förpackningen. Detta är mycket kostsamt och tidskrävande men nödvändigt för att säkerställa att steril renhet upprätthålls. Steril renhet innebär att maximalt en levande mikroorganism kan finnas i en miljon instrument. Steril renhet är kriteriet för penetration av hud och/eller slemhinnor. Sterilt material ska hållas sterilt tills det används på en patient.

När det gäller patientsäkerhet är de problem som hög luftfuktighet kan generera i en sjukhusmiljö med hög luftfuktighet över tid att sterilt material riskerar att förorenas av mikrobiell tillväxt. Det kan sedan föras vidare in i operationssalen, förorena det sterila fältet och utgöra en risk för patienten, till exempel orsakar postoperativa sårinfektioner. Postoperativa sårinfektioner är en av de vanligaste sjukvårdsrelaterade infektionerna i Sverige och orsakar totalt cirka 20 procent av dessa. Postoperativa infektioner orsakar mycket lidande för patienten, förlänger vårdtiden och lämnar en betydande ekonomisk inverkan på både individen och samhället.

Enligt nationella standarder i Sverige ska temperaturen i sterila förvaringsrum ligga inom 22±3˚C och den relativa luftfuktigheten inom intervallet 30–70 %. Om luftfuktigheten överstiger 70 % ökar risken för mikrobiell tillväxt och sterila produkter förstörs genom att bli fuktiga och den sterila barriären bryts. Den är mest känslig för material som förpackas i omslagspapper. Omslagspapprets funktion är att släppa in ånga under sterilisering med torr och mättad ånga, så kallad ångautoklav. Ångautoklav är en mycket vanlig metod för att sterilisera återanvändbara instrument på sjukhus och utförs i de flesta sterila tekniska enheter i Sverige. Syftet med steriliseringsprocessen är att vattenånga ska tränga in i omslagspappret. Materialet genomgår en avancerad process med tryck, värme och mättad ånga som lämnar ett torrt och sterilt paket i slutet av processen. Om förpackningen inte är torr eller komplett klassas den inte som steril. På grund av dess förmåga att släppa igenom ånga förblir förpackningen känslig för fukt även under lagring. Enligt standard SIS-TR 57:2020 ska förråd där sterilt material förvaras ha en kontrollerad miljö. Det innebär att förråden ska hålla en temperatur på 22±3 grader och en relativ luftfuktighet (RH%) på 30–70% (om inte tillverkaren meddelar annat) och att de kolonibildande enheterna (CFU) inte överstiger 100 CFU/m3.

Bakgrunden till studien

Operativa chefer och avdelningschefer på de kirurgiska avdelningarna på två sjukhus i södra Sverige rapporterade en ohållbar situation relaterad till hög luftfuktighet under den varma sommaren 2018. Till exempel hittades sterilt förpackade varor i sterila leveranser som var våta och var därför tvungna att steriliseras igen. Det innebär att operationer sköts upp eller flyttades till ett annat rum med lägre luftfuktighet. I september samma år inrättades en projektgrupp för att granska sjukhuslokalerna och specificera vilka åtgärder som behövs i vilka lokaler och vad som kan göras för att övervinna den höga luftfuktigheten. I projektgruppen ingick projektledare, fastighetsförvaltare, medicinteknikutvecklare, sjuksköterskor, läkare och representanter från organisationen vid behov. Efter 18 månader av förarbete stod det klart att utrymmen där fuktkänsliga material förvaras ska vara utrustade med en hygrometer. Hygrometern mäter den relativa luftfuktigheten i procent (RH %), vilket innebär den mängd fukt som luften kan innehålla utan att omvandlas till kondens. Hygrometern ansluts direkt till underhållsavdelningen på ett av sjukhusen. Avdelningen har i sin tur en rutin för hur de ska agera om de får larm om hög RF. Det finns också en skriftlig rutin för de enheter som de måste följa. Detta för att få en omfattande larmkedja när problemen upptäcks och därmed kan åtgärdas i tid.

Studiens upplägg och mål

Projektgruppen drog slutsatsen att de allra flesta operationssalar kan avfuktas centralt – alltså att den inkommande luften avfuktas. Detta kan göras eftersom operationssalarna har oberoende ventilation och en lokal avfuktare rekommenderas inte i operationssalar på grund av dess inverkan på operationssalens ventilation. I sterila förråd är dock central avfuktning inte möjlig eftersom en sådan lösning skulle vara oproportionerligt stor och kostsam. Det kräver istället en lokal lösning för dessa utrymme. Så projektgruppen bestämde sig för att installera Dantherm-avfuktare på väggen i det sterila iprotesförrådet vid operationssalen på ett av sjukhusen och i det sterila förrådet vid den andra operationssalen. Det sterila förrådet är större än protesförrådet så vi installerade en liten CDF 10 kondensavfuktare i litet rum och då krävde det större rummet i Varberg högre avfuktarkapacitet och därför installerades en CDF 40.

Avfuktarna synkroniseras med hygrometern som installeras i samma rum. Det gör att avfuktaren automatiskt startar och stannar efter behov. Kondensvattnet leds från avfuktaren direkt till ett avlopp så att inget uppsamlingskärl behöver tömmas. Luften filtreras genom ett grovt nätfilter.

Som jämförelse installerades avfuktare från en annan tillverkare i andra sterila förråd på sjukhusen.

Syftet med studien var att utvärdera om avfuktarna skulle kunna bidra till en kontrollerad miljö genom att hålla kolonibildande enheter (CFU) i protesförråden och sterilförråd inom rekommenderade nivåer enligt Svenska Institutet för standarder, alltså 100 CFU/m3 när avfuktarna installeras och körs.

CDF:erna var anslutna till den installerade hygrometern. Hygrometern är ansluten till underhållsavdelningen som kan övervaka att avfuktaren startar på en förinställd RH % i rummet. Teknisk service får också ett larm om luftfuktigheten stiger över ett visst värde och om avfuktaren inte startar enligt inställningarna. Avfuktaren är ansluten till avloppet och dränerar kondensvattnet automatiskt.

Under datainsamlingsperioden utfördes ingen särskild rengöring av avfuktarna. När de stängdes av för säsongen (runt oktober) demonterades de och placerades i ett område utan risk för kontaminering. Före rengöring utfördes mikrobiologiska tester inne i avfuktarna för att kontrollera föroreningar av mikroorganismer. Det lyfts fram som något mycket positivt att rengöring och underhåll samt installation och integration med BMS-systemet gjordes enkelt och snabbt.

Fungerade det?

Dantherms avfuktare i protesförrådet var ursprungligen inställd på att starta vid 65 % RH men efter ett tag upptäcktes det att materialet som lagras i protesförrådet inte klarade RH över 60 %. Detta ledde till att underhållsavdelningens personal justerade inställningarna så att Dantherm-avfuktaren började på 57 % RH. Eftersom den installerade fuktgivaren har en felmarginal på ± 2% RH ligger den inom marginalen för materialets övre gräns på 60 %. Det övergripande resultatet i protesförrådet visar att värdena konsekvent har legat inom acceptabla nivåer av RH % och temperatur. När det gäller CFU har värdena mestadels legat långt under 100 CFU/m3 utom en gång när värdet var 151 CFU/m3. Det ansågs vara ett avvikande värder som beror på en defekt dörr som inte kunde stängas runt mättiden.

I det sterila förvaringsrummet var Dantherms avfuktare inställd att aktiveras vid 65 % RH. RH låg kvar inom referensvärdet på 30–70%. Även om de registrerade CFU-värdena är högre än i protesförrådet låg de långt under gränsen på 100 CFU/m3 med bara ett undantag (115 CFU), men det ansågs också vara ett resultat av en mycket hög personalaktivitet i rummet runt mättiden. Temperaturen låg kvar inom acceptabla nivåer.

Slutsatsen av studien är att både CDF 10 och CDF 40 bidrar till en kontrollerad miljö i förråd med sterilt material. När de var aktiva och i drift förorenade de inte miljön med mikroorganismer och de kunde hålla fuktighets- och temperaturnivåer väl inom de fastställda gränserna. Detta stod i kontrast till avfuktarna från den andra tillverkaren som misslyckades med att upprätthålla acceptabla temperatur- och fuktighetsnivåer konsekvent och därför ansågs de vara olämpliga för ändamålet av projektgruppen.

Som en följd av det positiva resultatet beslutades det att installera Dantherm-avfuktarna i flera sterila förråd.

Om du vill veta mer om vårt sortiment av avfuktare och hur de kan hjälpa dig att bevara dina produkter på ett säkert och effektivt sätt kan du kontakta vårt team idag.