Kontrollera luftfuktigheten så att kulturarvsbyggnader kan förbli intakta

Kulturarvsklassade byggnader är av stort historiskt värde, både i sig själva och på grund av de unika konstverk och föremål som finns där. Detta innebär att de ofta behöver lika mycket skötsel som föremålen de inhyser.

Kulturarvsbyggnader som har stått där i hundratals, till och med tusentals, år är synnerligt känsliga mot miljömässiga faktorer. Och detta gäller speciellt för relativ luftfuktighet.

Vad är relativ luftfuktighet och varför är det viktigt?

Relativ fuktighet (RF) är ett mått på hur mycket fukt luften innehåller i relation till hur mycket fukt som luften kan bära maximalt vid den aktuella temperaturen.

Den relativa luftfuktigheten är direkt kopplad till temperaturen och varm luft kan hålla kvar mer fukt än kall luft. Exempelvis kommer det att finnas mer fukt i luften vid 50 % relativ luftfuktighet vid en temperatur på 25 °C än det skulle vid 10 °C.

När luft kyls ner ökar den relativa luftfuktighetsnivån tills den når 100 %, vilket även kallas för ”daggpunkt”. Det innebär att luften vid nuvarande temperatur har nått sin maximala vattenhalt och avger överskottsfukt i form av kondens. Inomhus sker detta oftast när varm, vattenmättad luft kommer i kontakt med kalla ytor som metallbeslag eller enkelglasade fönster.

I allmänhet ska den relativa luftfuktighetsnivån på kulturarvsplatser ligga på 40–65 %

• När RF-nivåerna är för låga:
  Sprickor kan uppstå i organiska material såsom trä och läder.
  

• När RF-nivåerna är för höga:
  Det finns en förhöjd risk för mögeltillväxt, torr röta och insektsangrepp.
  

Varför är kulturarvsbyggnader så pass känsliga för fuktskador?

De strukturella elementen hos de flesta kulturminnesmärkta byggnader i Europa består av murverk och trä. Fastän dessa material har stått sig genom tiderna är inträngande fukt den största orsaken till att strukturen hos byggnaderna försämras.

Om man inte tar kontroll över fuktigheten kan sprickor uppstå i murverket och sten och tegel kan drabbas av nåt som kallas för ”avflagning”. Detta sker när fukt som tränger in i murverket utövar utåtriktat tryck, vilket leder till att murverket flagnar och ibland kan till och med stora delar av byggnaden vittra sönder. Fukt som tränger i i byggnaden kan även visa sig i form av röta i väggar och fläckar på invändiga ytor.

Eftersom trä andas drar det åt sig en viss mängd av fukten i atmosfären och frigör sedan fukten när luften börjar torka. Över tid kan denna process leda till att träet sväller, drar ihop sig, bli skevt eller spricker, så att viktiga delar av strukturen som exempelvis reglar, balkar och golvbrädor skadas.

Vad orsakar växlande luftfuktighetsnivåer?

• Utomhusmiljön
  Utomhusmiljön är något som inte går att kontrollera, vilket innebär att infiltration i inomhusmiljön sker förr eller senare, såvida byggnaden inte är helt förseglad. Det innebär att om den yttre luftfuktigheten är hög kommer fukt att ta sig in i byggnaden och göra att fukthalten inomhus ökar. Samma sak sker vid väldigt torr utomhusmiljö, dvs. inomhusmiljön avfuktas naturligt.

• Uppvärmning
  Vid uppvärmning av ett utrymme sjunker den relativa luftfuktigheten vilket gör att effekterna av fukt i luften döljs. Den faktiska luftfuktighetsnivån förblir dock densamma. Vid dessa högre temperaturer kommer luften sannolikt att ta upp överskottsfukt, vilket inte utgör ett problem så länge utrymmet värms upp. Men när uppvärmningen slås från gör överskottsfukt att utrymmet kyls ner och luften får en högre daggpunkt. Detta leder till att luften kondenserar på ytor vid en högre temperatur än förut.

• Besökare
  På kulturarvsplatser som är öppna för allmänheten är det viktigt att få besökare att känna sig bekväma. Men faktorer som exempelvis det ständiga flödet av människor, displaybelysning samt våta jackor och paraplyer som tas med utifrån gör att temperaturen och luftfuktigheten i utrymmet ökar.

• Själva byggnaden
  I utrymmen med dålig ventilation, såsom källare och rum med högt i tak och dålig isolering, kan lokala fickor med varmt och kallt mikroklimat skapas som alla reagerar olika på temperatur och luftfuktighet.

Hur kan optimala luftfuktighetsnivåer upprätthållas i kulturarvsbyggnader?

Calorex‑avfuktarna arbetar i en rad olika luftfuktighets‑ och temperaturnivåer och levereras med en inbyggd hygrostat som gör det lättare att kontrollera luftfuktigheten.

Processen

1. Fuktig luft sugs in i avfuktaren och över en kylslinga

2. Luften kyls till en nivå under daggpunkten och vattenångan kondenseras

3. Latent värmeenergi återvinns och återanvänds

4. Kyld luft passerar över kondensorn och värms upp igen

5. Den varma torra luften återförs sedan till rummet och har då begärd luftfuktighet